Jag skrev in mig hos Cambridgekonsulenten en torsdag, samma kväll när jag kom hem skred jag till verket. Jag hade bestämt mig för att ge kuren 2 veckor - högst!! Vem kunde tro då i den stunden att jag skulle dricka ren kur i 16 veckor och gå ner 40 kg? Ingen, absolut ingen och inte jag själv hellre!!



Jag hade en utväg, om det smakade illa skulle jag inte behöva "köra". Men stor besvikelse kunde jag konstatera att det smakade riktigt gott, jag hade förlorat en utväg! Jag köpte två veckor och blandade alla smaker utom de varma sopporna med köttsmak.

Från början åt jag kalla soppor till frukost och lunch samt en varm till middag. Den varma åt jag ur tallrik med sked och de kalla shakade jag iskall och drack i fint glas. Kändes bättre så...




Jag hade fått information om att första veckan kunde vara riktigt jobbig, men att de flesta mådde bättre efter 3 dagar och kom i den sk. ketosen efter  7 dagar. Jag insåg snabbt att jag inte tillhörde "de allra flesta". Jag var dödens trött, sov och läste bort all tid jag inte tillbringade på mitt jobb. Somnade klockan åtta på kvällarna som en stock, trots att jag sovit flera middagar. I varje arm och ben hade någon knytit ett cementblock. Men att ge upp, nej det fanns verkligen inte!! Nog för att jag tyckte synd om mig själv - men jag genomskådade mina egna trick till självömkan rätt snabbt ;0)

Men skam den som ger sig, detta skulle jag klara - andra har ju gjort det för mig och överlevt...jag drack mina soppor 3 ggr per dag, ibland 4 ggr per dag eftersom jag stiger upp tidigt kände jag att tre påsar inte räckte över hela dagen. Men bättre att ta en extra påse än att fuska var min tanke.

De smaker jag gillade/gillar bäst är banan och cappuchino. Samt varm soppa med grönsakssmak.

Jag drack smaksatt Loka hela tiden och tuggade tuggummi, det är inte "tillåtet" men är de enda felsteg jag sysslat med och det visade sig gå bra ändå. Detta kan ju möjligen ha påverkat att jag inte kom in i Ketosen som jag skulle...

Efter 4 veckor hade jag gått ner 12 kg, tyvärr höll tröttheten i sig konstant fram till vecka 8 då det vände tvärt. Då pratar vi sådan trötthet att jag bara sov eller låg i sängen och läste. Vissa dagar försökte Monstret (det var så jag döpt mitt sug/hunger till) lura mig. Jag gick på mitt jobb men "that's it" övriga tiden försökte jag bara överleva! Efter dessa 8 veckor har jag skuttat fram :0) still going om man säger så!!

Jag har under min tid med Cambridgekuren hört de mest förunderliga förklaringar och borförklaringar varför man inte kan använda eller måste sluta med den här metoden. Med det säger jag inte att metoden är bra för alla eller att den ens ska användas av alla MEN var vaken på dig själv. Det kan bo en mycket bra skådespelare i varje individ fast du inte ens vet om det. Monstret kan ropa högt och vara väldigt övertalande. Låt inte den personen inom dig stiga fram och bestämma om du ska lyckas.

Hungern då? Jo, den fanns där men försvann rätt snabbt (efter kanske 1 vecka). Skilj på sug och hunger! Mat har aldrig varit min ackilleshäl utan godis, sockerdricka, glass, chips, ostbågar, frukt och grädde har varit mina laster. Ibland kunde jag drömma om jordgubbar och grädde eller en stor skål ostkrokar. Men nej, det var helt klart inte värt det!!

Vad det var som fick mig att orka kämpa var dels besöken hos konsulenten var fjortonde dag. Inte för att jag gick dit för att väga mig för jag vägde mig aldrig där. Utan för att träffa andra i samma situation som mig själv. Deras kamp, frågor och funderingar stärkte mig massor. Jag vägde mig dock hemma varje torsdag och det har jag fortsatt med allt sedan den torsdag jag skrev in mig.

Sedan hade jag en väldigt peppande chef på butiken Handplockat. Anna sa rara saker och förgyllde min vardag genom att berömma och peppa. Man behöver en sådan person i sin närhet om man ska orka. Tack!!

Efter 7 veckor hade jag gått ner 17 kg ganska exakt på dagen. Det innebar att jag började närma mig mitt viktmål. Jag hade som mål att gå ner till 65 kg till mina 167 cm. När jag gick under 70 kg skrev jag så här i bloggen.



Delmål: Jag har suktat efter denna tunikan från Odd Molly sedan jag såg den på Monica Ahlberg i tidningen Tove för ett nummer sedan. Har inte kunnat glömma den och nu är den beställd på Smultrongården :0) Jag ser det som en gåva till mig själv för att jag sprängde gränsen. Om den passar är en helt annat fråga...

Jag har satt upp delmål hela tiden, för att ha något att se fram emot och jobba mot. Det kan nog vara olika för olika personer. För mig var det att få äga och bära ett Odd Molly plagg. Glädjen var stor när jag provade och kunde ha den första blusen i st 4. Sannerligen ett ögonblick för mig att minnas och som många av er vet har frossandet fortsatt helt hejdlöst ;0)



Jag - halvvägs in i min viktresa, viktnedgång -20 kg.

Nu började garderoben behöva bytas ut, men hjärnan visade sig inte lika lättlurad. Jag släpade in st 46/48 i provrummet fast jag behövde efter 20 kg viktnedgång st 40. Jag till och med betalade och fick med mig dom hem från affären för att sedan hemma inse att de helt enkelt var för stora...

Något många inte tänker på är att skor och underkläder även blir för stora. Från början är det bara kul att shoppa, sedan när man krymper ut klädesplagg efter klädesplagg förstår man att detta kommer att bli en dyr historia.



- 20 kg, vem anade att det skulle sluta med - 20 kg till?

Min kropp har gått från storlek 48 till storlek 34, från 90 kg till 50 kg, från XXXL till XS, från Dubbel D-kupa till liiiiten B kupa, från storlek 39 på skor till st 37... ja Ni fattar väl?

Jag har alltid tyckt om kläder och eftersom jag inte bärt min övervikt hela livet (ca 7 år) visste jag mycket väl hur det kändes att vara smal. Jag växte upp som en smal person, hela min ungdom och fram till att jag fick hudcancer som vuxen var jag normalviktig. Efter det hände något, på gott och ont fick jag omvärdera mitt liv och i min värld då var livet mer värdefullt än hur man såg ut. Jag kastade ut vågen och på den vägen var det!!

Jag forstätter historien i ett senare inlägg, kommer att svara på alla era frågor allt eftersom. Det går bra att ställa dem i kommentarsfältet.

Tack för alla era vänliga ord och rara kommentarer :0)

~Livet i byn

Ps: Malin gjorde mig just uppmärksam på att jag inte skrivit något om kostnaden. Vad bra att hon frågade, har totalt glömt bort att nämna det. Kostar inget att skriva in sig och väga sig alls. Man betalar enbart 22 kr per påse eller 465 kr för en veckas förbrukning om man kör ren kur. Ds.

Jag har fått flera gulliga mail och komentarer med frågan om jag inte kan skriva mer om min viktresa. Visst kan jag det och kan det sporra någon eller på annat sätt vara till hjälp är jag ju bara glad. Har ni frågor kan Ni antingen maila mig eller lämna en kommentar i bloggen här så svarar jag så fort jag kan.

Gulliga Stina skrev så här, en av många frågor.

Tänkte fråga om du vid något tillfälle vill skriva lite om din fantastiska viktresa och gärna med lite bilder från innan, mellan och nu...tack för dina mysiga bloggar !

Jag tänker dela upp dessa inlägg i flera delar, det blir annars mycket text och man orkar inte läsa. Här är alltså första delen i min Cambridgeresa - viktresan del 1.

När jag började fanns noll och ingen inspiration hos mig, så jag kan säga att det inte alltid behöver vara så att man är inspirerad eller känner sig nöd tvungen att börja för att man ska lyckas. Jag kände varken eller, jag trivdes med min vikt rent utsendemässigt (ja det är faktiskt sant vilket man inte kan förstå när man ser bilderna nedan) och hade det inte varit för min sviktande hälsa hade jag nog aldrig orkat börja alls. Mitt ledord var att så länge någon säljer större storlekar på kläderna är det ok med min vikt...tänker då på de olika kedjornas kollektioner.

Jag gick på en informationsträff hos Cambridgekonsuleten Mariann Tegnelöv från Boden i början av maj 09 eftersom min chef på Handplockat bjöd med mig. Inte för att jag behövde det skyndade hon sig att att tillägga, jag är Anna evigt tacksam i dag. Konsulenten visade sig vara en mycket lågmäld och trevlig bekanskap. Inget tvång eller överdrivet peppande. Hon bara fanns där och det tilltalade mig mycket.

Jag ville inte väga in mig utan hade bestämt att köra utan vågen, det accepterade hon på en gång. Tre dagar efter min inskrivning fick jag mitt livs chock. Jag köpte en digitalvåg och vägde mig hemma.

Ja jösses, hade jordens inre kunnat öppna sig och jag fått försvinna hade jag nog gjort det. I mina vildaste fantasier hade jag aldrig anat att jag vägde hela 90 kg. Jag kände mig som 70 kg tung, punkt slut!!

I spegeln kikade jag tillbaka på mig själv med de nya glasögonen, hur hade detta gått till?

Saken var att jag inte vägt mig på kanske 7 år. Kastade ut vågen när jag fick hudcancer och lovade mig själv att OM jag fick fortsätta leva skulle jag aldrig någonsin ta i bagateller i fortsättningen och dit räknade jag vikten. I förhållande till livet kontra vikten så är ju valet ändå lätt för de flesta...

Naturligtvis tänkte jag inte så långt att mitt hjärta inte skulle vilja vara med och jobba i den kropp som bar så stor övervikt. Men hur såg jag då ut?

Det finns inte många bilder från denna tid, av någon anledning höll jag mig undan kameran. Men denna bild tagen av vår son på en middag och får stå för början av min viktresa.



Jag HATAR den här bilden och vet med säkerhet att jag inte vill tillbaka till den tiden...

Jag hade lovat mig själv att aldrig visa den för någon och nu bryter jag mot detta (please be kind). Den har figurerat här i blogen förut men då utan huvud. Nu har jag kommit så långt i min resa att jag vågar visa den utan att skämmas ihjäl. Skäms gör jag kanske fortfarande men för säkerhets skulle kontrar jag med en bild på mig själv i dag snart ett år senare..



Jag gillar inte att se mig själv på bild och fast det skiljer 40 kg mellan bilderna känns det ändå inte naturligt. Men om någon kan bli inspirerad och se att det går att göra en förändring även om man bär på många kilon är jag beredd att ge undan för mina egna principer att inte visa huvudbilder. 

Kom ihåg, det blir aldrig - aldrig någonsin rätt tid att börja. Det är bara göra det NU, för det är alltid någon fest, någon som fyller år eller något roligt du ska göra då vill du äta. Allt detta är bara undanflykter, gör dig själv en tjänst och genomskåda DIG själv på stört!! Så länge man håller på så kommer man att misslyckas. Tänk på att jag tog fart i 7 år...innan jag började.

Var ärlig mot dig själv, det kanske är så att just nu där du står ska du inte göra någon viktresa. Att börja och sluta 100 gånger om är inte snällt mot din självkänsla och kroppen mår inte bra att jojobanta.

Vilken metod man ska använda är bara upp till Dig själv, min metod är Cambridgekuren och för mig har den fungerat bra. Dock INTE utan en hel del uppoffringar (jag tror ingen kan lossa så mycket i vikt utan att känna av det), i form av trötthet och längtan efter sötsaker för min del. Men jag vann hela min hälsa tillbaka, det är en oslagbar vinst!! Mer om detta i nästa inlägg.



~Livet i byn

I söndagsmorgon då jag tagit mig en lite längre sovmorgon hade Familjen rådjur tröttnat på att vänta på maten. De spatserade i rad efter byavägen med ryggarna mot mig. Av ren reflex innan jag hunnit se om någon hörde mig ropade jag.

"Hallå där, nu är Ni nog lite fel..." på en sekund vände alla tre rådjuren sig mot mig och stirrade. Först då blev jag varse om den dam som gick åt andra hållet på vägen. Hon stirrade hon med ;0)

Rådjuren blev glad över att restaurangägaren (läsa jag) äntligen vaknat och skuttade glatt ner mot matplatsen. Det blev ungefär som i filmen Lady och Lufsen när kyparen säger "Herregud, hundar börjat prata mat..." ;0) Ja ni fattar och jag vinkade lite diskret mot damen på vägen och kutade fort som attan ner till mina matgäster.

Djur har en viss tendens att dra sig till mig, både tama och vilda. Min man är mycket tålmodig men mina föräldrar hade allt sjå i världen eftersom jag alltid redan som liten vurmade för de vilda djuren. Många är de djur som varit konvalesenser hos oss när jag var liten och sedan släppts fria.

Å andra sidan bäddade mamma och pappa för mitt intresse, jag växte inte upp med en katt eller en hund. Jag växte upp med en Ekorre som hette Kurre. Vi var lika gamla jag och Kurre. Kurres mamma blev ihjälkörd den dag jag föddes och på så sätt hamnade Kurre hos oss genom min pappas försorg. För mig var Kurre lika självklar som en katt eller en hund. Han sov på gardinstången och var lös i hela huset. Han hade en kattlåda som han gjorde sin behov i. Vi hade mycket roligt ihop under många många år...

~Livet i byn

Den här vackra Shire-herrn kom i full galopp mot mig på söndagsförmiddagen. Han är så vacker och han är VÅR!! Ja han är ju egentligen dotterns men jag har liksom ärvt honom oavsett om jag vill eller inte eftersom hon flyttat hemifrån.



Cooler sträcker ut i full galopp i djupsnön ♥




Full fart mot mamma, tvärnit och en puss på mulen... ♥
 


Sedan sätter vi av igen mot skogen där Lukas väntar...



Nu ska jag återuppta dammsugningen, hittade dammsugarpåsar på byn så jag slapp åka till Luleå enkom för detta.

Vårsolens strålar är obarmhärtiga vill jag lova, sex cockrars framfart under vintern i vårt hem har satt sina spår och nu belyses de med total förskräckelse.

Skurhinken och ajaxflaskan/såpa är min bästa vän nu vill jag lova!! Lyser solen hos Dig med?

~Livet i byn

Odd Mollybloggen visar kläder från Notthesame - NTS i dag. Berätta gärna om du har erfarenhet från det märket och vad du tycker om deras design.

I morse när jag steg upp hade körsbärskvistarna slagit ut i blom, solen sken och den var inte mer än - 10 C ute. Härligt!!

Ska hoppa i dushen och sedan ta tag i lite städningen här hemma. Hur nu det ska gå för jag upptäckte att jag inte har några dammsugarpåsar. Så jäkla typsikt!! Måste i så fall åka 8 mil för att köpa nya, eller vänta med att dammsuga till i morgon kväll då jag kan köpa på vår elbutik. Men hallå? Det är flera dagar sedan jag dammsög och det ser ut som dammtussarn haft party här i ödemarken.

Vad gör ni i dag söndag?

~Livet i byn

I dag har jag jobbat på butiken Handplockat, fick en delikat uppgift. Pakade upp två stora kartonger med kläder från Notthesame eller som det oftast står NTS!



Holey så mycket fint, jag blev helt knäsvag!! Tyvärr låg storlekarna från st 38 vilket är liiite för stort för mig men finns upp till storlek 46. Så snygga saker vill jag lova. Kanske offrar jag mig ändå på något plagg för jag står nog inte emot tror jag...

Ni som har nära till butiken måste bara in och kika på måndag. Alla plagg kom endast i 1 ex. per storlek.

Det kom lite längre khakigröna capribyxor i tjockare tyg med rynkor på benen och mudd, kortare tights med knappar i bensluten i svart, navy och khaki. Det kom khakifärgad kort skinnjacka, khakifärgad superfin kappa. En supersnygg lång tunika i tunt tyg med spetsinfällning i offwhite och ljus khaki. Den sistnämnda lär sälja slut på ett nafs!!

Bastoppar och baslinnen i navy och offwhite. Två snygga skrynkeltoppar i offwhite, en med knytband bak och en utan. Båda hade snygga knappar. En läcker väst med spetsbaksida och snedknappslå fram i mörkare khaki.

Har inga prisuppgifter nu men kika in i butiken eller på bloggen till veckan så dyker det upp. Ska höra med min chef om det är ok att lägga ut bilder. Om du läser detta Anna kan du i så fall maila eller ge klartecken?

Som NI ser håller mina körsbärskvistar på att slå ut, jag har följt alla era råd och det verkar som om det ger resultat.

~Livet i byn

Min Tradera auktion går snart ut, Odd Mollys standardunderklänning storlek 2. Kika här...

Odd Mollybloggen är uppdaterad som vanligt.

I dag sitter jag på utbildnng hela dagen, deta är typiskt när Odd Molly har sitt andra släpp av vårkollektionen. Det brukar alltid ske på eftermiddagen och då är jag alltid ledig... När jag inte är på utbildning som i dag!!



Ska äta lite nyttig havregrynsgröt innan jag beger mig till jobbet. Kanske hinner jag med att plocka undan lite i röran också.

Mina vita krokusar valde att slå ut i alla fall, jag lät helt bli att vattna dem och då sprack de intorkade knopparna ut i fina fina vita krokusblommor.

Ha en fin fredag och glöm inte att min Tradera auktion går ut i morgon. Den eftertraktade standardunderklänningen från Odd Molly. Du hittar auktionen här.

~Livet i byn

Odd Mollybloggen fryser om huvudet i dag :0)

I dag visar jag praliner från Kirunapraliner, de är så goda att de smälter i munnen. Nej, jag äter dem inte själv men de står där under glaskupan och är fina tills någon annan känner för en pralin. Jag har ofta godis stående framme, jag tycker om känslan av att jag vet att jag kan låta bli och har aldrig sedan jag började tänka på vikten en vårdag i maj fallit dit. Heja mig!!

Självklart skulle glaskupan också vara med på bild, men när kortet var taget visade det sig att någon glömt att dammtorka ;0)

I dag är det milt här i ödemarken, endast - 15 C men istället faller snön och jag har hört att det ska komma ytterligare 30 cm på någon dag. Heja vintern - NOT!!

~Livet i byn

Ps: Odd Mollybloggen berättar i dag hur du bygger en egen Mollygarderob. Ds.

Av livets alla små jäkligheter måste vintern tillhöra en av dem, jag är LESS!!

Konstant - 30 C och snö...samtidigt!! Vad vill dom där uppe säga oss? En stackars ensamen liten hästbonde i ödemarken orkar inte plumsa i 40 cm nysnö i två timmar för att utföra stalltjänst samtidigt som frosten nyper HÅRT kinden. Please!!

Hur är det hos Er?

~Livet i byn

Ps. Boyfriend jeans eller inte? Odd Mollybloggen funderar...Ds.

Under helgen bakade jag semlor, de är himelskt goda och smälter i gommen. Vill du ha receptet? Kika då här och läs förra årets inlägg.



Porslin från Greengate, dukar och tabletter från Bruka Design. Ljuslyktan har jag köpt på butiken Handplockat.



En del av smakupplevelsen är helt klart att tända ljus och duka lite trevligt.



Vacker sammetsröd färg på ljuset.



Vem kan motstå en semla även om det inte är riktigt dags ännu?



Har också en bön att tillkännage "Snälla låt vintern ta slut, låt det sluta snöa och vara isande kallt... jag fryser!" Keep on dreaming hörde jag någon mumla...

~Livet i byn

Ps. Odd Molly bloggen visar mitt "Never ever" köp, har du något sådant? Ds.

Med stor sorg ska jag nu sälja min standard underklänning från Odd Molly. Den är för stor på mig så jag ska försöka få tag på en mindre. Den finns på Tradera här.

~Livet i byn

Det är rätt omständigt att försöka se till att man hamnar mjukt och skönt då man ska sova. Våra hundar är borstkämda familjemedlemmar och sover i soffan allihopa. Detta resulterar i att man får torka av och tvätta rätt ofta.



Xarah myser på alla kuddar, att ligga rakt upp och ner på soffan (den hårda) är otänkbart ;0)

~Livet i byn

PS. Jag har en annons på Tradera om Odd Mollys standardunderklänning, missa inte det den är eftertraktad. Du kan se egen bild på den på Odd Mollybloggen. Ds.

Gulp, så var det måndag igen. Helgerna bara rusar förbi... När man dessutom legat sjuk i en hel vecka känns det extra motigt att stiga upp i dag måndagmorgon. Jag brukar inte ha motivationsproblem, men nu är det lite så!! Eller är det kanske latmasken som smygit sig på? Kan ju vara så :0)

I dag är det jobb som gäller för hela slanten, jag har en hel del saker att jobba i kapp med som ska bli gjorda. Jag hoppas jag kommer hålla mig frisk fram till semestern nu, inga fler sjukdagar tack!

Vi har en hel del saker från Cult Design hemma, jag gillar deras stilrena design och möjligheter att välja färg. Setet på bilden ovan står på köksbordet, en annan favorit är diskmedels + tvålpumpen som står på bänken vid diskhon.

Vilken är din Cultfavorit?

~Livet i byn

Ps.Odd Mollybloggen är som vanligt uppdaterad. Ds.

Ute är det en blandning av isande kallt väder och snö, vad är det med väderleken? Det brukar inte snöa när det är - 20 C...

I går besökte vi som sagt Boden för att fika och kika i affärer. Vi hade ingen aning om att Vestmans som säljer Odd Molly här uppe hade halva reaproset. Det blev en hel del Mollysar som fick följa med hem och "kors i taket" så köpte Mr K ett par jeans :0) Jag fick tag på en hudfärgad bh på Kappahl och lite annat småplock vi planerat att köpa på Dollarstore.

Efter shoppingen fikade vi på Opalen och körde till Granngården för att köpa Rådjursmat. Tack vare bloggen fick jag tips under veckan om det "Viltfoder" i pelletsform som man utfodrar rådjuren med. En sådan säck fick följa med hem och jag hoppas det kommer att uppskattas av våra rådisar.

På kvällen åt vi ute på Pizzerian, skönt att slippa laga mat. Sedan blev det slappning framför tv:n och Dr Quinn.

I dag måste jag ta mig an lite städning här hemma. Mr K ska laga min gamla bil som tyvärr inte gick igenom besiktningen. Dumma dumma besiktningsgubbe som inte förstår värdet i en gammal kärra ;0)

Söndag, dagen före måndag. Hur känner Ni er?

~Livet i byn

Halloj alla Mollygalningar och andra, i dag har jag varit på halva REA priset på Odd Molly hos Vestmans i Boden. De är helt underbara där så pass på. Fanns lite kvar faktiskt, det jag inte själv roffade åt mig vill säga. Maken följde snällt med och var smakråd ;0)

Vestmans Dam och Herr telefon 0921- 17107

Detta fanns kvar när jag lämnade butiken vid tolvtiden. De öppnar igen på måndag klockan 10:00. Jag tror de kan skicka om man ringer.

Check Me Andress i rosa storlek 3.
T88 blouse, royal/rosa st 2.
T88 button down, mörkt ceris st 1, rosa st 3.
Kjol i brun och mörkt blått st 2, 3 och 4 (vet ej namnet men höstens).
T88 Smock starkt rosa storlek 1.
Enticement Long Underdress, grå st 2.
Mössa, The toque dark pink (sitter på en provdockehuvud ovanför Odd Molly kläderna).
Rib jersey i vitt, st 2.

Kan finnas något annat med som mitt minne inte kommer i håg. Men som sagt, halva reapriset så det gäller att passa på :0)) Först var alltså plaggen nedsatt 30% och sedan halva det...

~Livet i byn